Fullriggaren Najaden

Halmstads lilla fullriggare

Det här är en av få små levande fullriggare i världen. Här i Halmstad sedan 50-talet. Tyvärr såldes den till Norge för några år sedan. Anledning? Kommunalt sparnit, för "andra obskyra behov".

Historik

Najaden byggdes i Karlskrona och sjösattes 11 februari 1897 som övningsfartyg åt flottan. Hon användes för seglingsutbildning av skeppsgossar tre månader varje sommar fram till 1938. Besättningen var 20 befäl och 100 skeppsgossar mellan 15 och 17 år. Seglatserna gick från hemorten Karlskrona längs väst- och ostkusten och de danska öarna, men också längre resor till England, Skottland, Holland, Tyskland och Baltikum.

Tillsammans med Cutty Sark är Najaden de enda kvarvarande fullriggarna med kompositskrov (järn- eller stålspant under träbordläggningen). Systerfartyget Jarramas i Karlskrona har plåtskrov och byggdes tre år senare (1900).

Under andra världskriget användes först Najaden som logementsfartyg åt beredskapsanställda för att sedan bogseras till Torekovs hamn som hamnspärr. Fartyget blev mycket illa åtgånget, men den 20 juli 1946 kom hon till Halmstad efter upprustning i Karlskrona och var en gåva från grosshandlare Bernhard Aronsson. Najaden låg först vid Österbros östra landfäste, men flyttades 1956 till sin senare plats vid Slottet när Slottsbron byggdes och låg där fram till 2014, med mindre avbrott för renoveringar.

I början av 1988 bildades Föreningen Najadens Vänner som såg som sin uppgift att bevara ett världsunikt fartyg, en sevärdhet och symbol, återställa fartyget, ha det öppet för allmänheten samt behålla Halmstads verkliga turistattraktion. Najaden följd av ett stort antal småbåtar återkom[förtydliga] till Slottskajen den 29 juli 1990 – men skrovet var då tomt inuti. Föreningen Najadens Vänner lade till och med 2002 ner cirka 50 000 timmar för att återställa inredningen med starkt mål att bibehålla mesta möjliga av originalutrustningen och 1994 belönades föreningens arbete av Hallands museiförening med "Diplom för bästa byggnadsbevarande insats".

Najaden övergick tyvärr i norsk ägo den 4 juli 2014.

Många Halmstadbor grät i lönndom över försäljningen. Najaden var under lång tid ett furstligt välkomnande för besökare som kom från södra och östra Sverige till Halmstad centrum. Det danskbyggda slottet i bakgrunden gjorde ju intrycket än bättre.

Inför riktiga personval

Sverige har en så kallad representativ demokrati. Troligen tror då en del ”folkvalda” att de representerar sig själva. Kanske de här peronerna - med en tvivelaktig kognitiv kompetens, bör tänka om.

När vågar någon sätta ner foten och begära demokratiska personval i Sverige? Med riktiga personval menar jag att namnen på listorna till riksdagen, regionerna och kommunerna, skall stå i bokstavsordning, inte som idag i en noggrant numrerad ordning.
Då får de precis som de vill.

Idag sitter de flesta politikerna och väljer ut sina egna i den ordning de vill - "i rätt ordning". Politikerna vet att väljarna bara lämnar in valsedlarna utan att kryssa i namn. Ingen nämnd och ingen glömd.

Låt väljarna själva välja och kryssa för de personer man vill ha att representera sina åsikter. Först då får vi politiker som vi väljare väljer – i demokratisk ordning.

Sverige har valsedlar i ett system där vem som helst kan gå in och plocka bort "obekväma" valsedlar från vallokalerna. Det har tidigare skett i vallokaler. Kanske det sker i höst igen?

Danmark har som vanligt gått före Sverige med sina valsedlar. Danmark har alla sina partiers representanter på samma valsedlar för riksdag, regioner och kommuner. Då blir det inte så lätt, eller kanske omöjligt att fuska.

När ska Sverige - lära av Danmark?

S i Halmstad vill ha en tunnel under Nissan

Publicerad 9 apr 2002 · kl 08:05

Halmstads socialdemokrater vill att det byggs en tunnel under Nissan. Tunneln ska avlasta den hårt trafikerade Slottsbron i centrala staden.

Det här inriktningsbeslutet som socialdemokraternas representantskap nu tagit, innebär ett steg närmare mot att den nya kustvägen kan knytas samman med den nya södra infarten som kommunen beslutat om att bygga.

Arbetarkommunens ordförande Jan-Olof Johansson tror att vägarna tidigast kan knytas samman om 4-5 år.

P4 Halland
Ansvarig utgivare: Ulf Niklasson

Varför får inte äldre kvinnor välja

Ska äldre kvinnor behöva tas om hand av unga män

En brottsmisstänkt kvinna har enligt rättegångsbalken 28 kap. 13 § rätten att vägra bli kroppsvisiterad av en man – varken utföras eller bevittnas.

Så kvinnliga brottslingar utsätts inte för samma förnedrande behandling som kvinnor på exempelvis äldreboenden.

Så brottslingar är mer skyddade än gamla kvinnor. För i hemtjänsten har inte kvinnor rätt att välja kön på sina hjälpare. Så det kan vara en ung man "utan språkbegåvning" som hjälper en gammal kvinna med intimhygien.

Nästan 400 våldtäkter har begåtts mot äldre kvinnor över 60 år, och är polisanmälda, mellan 2021 till december 2025. Åtta anställda män dömdes för sådana brott under 2025.

Det finns säkert ett stort mörkertal då de äldre kan ha svårt att berätta, minnas vad som hänt eller helt enkelt skämmas för vad som har drabbat dem. Äldre kvinnor är också mer utsatta för långvarigt våld.

Offret är ofta i beroendeställning gentemot den man som begår denna grova handling. Det måste naturligtvis ändras så att gamla och försvarslösa kvinnor inte tas om hand av män.

Brottsmisstänkta skyddas mer än äldre vårdtagare: ”Ålderism”

Läs om odjuren som våldtog äldre kvinnor! 

Åldringsvården och organisationen

Är det vettigt och rätt att stänga en avdelning med utåtagerande äldre för att spara pengar? Det bidrar till att öka de gamlas skräck för att skadas under sina sista år.

Personal som inte har resurser (fysiska, legala, systemmässiga eller antal) att agera mot eller för dessa personer tvingas att endera ringa polis eller vaktbolag för att få hjälp med hanteringen.

Empati borde vara ett krav när man diskuterar åldringsvård. Personalen är till för de gamlas skull och gör sitt bästa med de knappa resurser de har, men varför drar man in på de lägsta nivåerna?

Var i kommunens organisation krävs det tre (3) chefer för att utföra ett uppdrag?
Det är kanske där man ska titta på indragningar, eller låta dem gå skift så att det finns en chef dygnet runt!

Det svenska haveriet

Att bli misshandlad. Att min familj ständigt hotas och orosanmäls. Bara för att jag ställer frågor.

Är det här priset jag ska behöva betala? Jag är 17 år. Jag är inte farlig. Jag är inte hatisk.

Jag är bara en kille som gillar att förstå världen – att se saker med egna ögon, att våga fråga. Men tydligen är det i dagens Sverige något man ska straffas hårt för.

Jag har länge undrat varför det är så viktigt för hbtq-aktivister att besöka skolor. Vad är det som gör att vuxna män, ofta klädda som kvinnor med sexuellt laddade uttryck, måste komma nära barn – barn som är lika små som mina småkusiner?

Det är en ärlig fråga. Men när jag gick till ett bibliotek och ställde den – utan att skrika, utan att provocera – blev jag utslängd. Folk blev arga. Inte för att jag gjorde något – utan för att jag undrade.

Varför får man inte ställa frågor?

Jag har fått uppleva saker som ingen i min ålder borde behöva gå igenom. Min familj har blivit orosanmäld till socialtjänsten fler gånger än jag kan räkna. Inget har lett vidare – men varje anmälan måste utredas. Det sliter. På oss. På mina föräldrar. På mig. Det är ett sätt att skrämma mig till tystnad.

Och det tar inte slut där.

Min mamma har i över ett år blivit trakasserad av en Palestinaaktivist som varit besatt av både henne och mig. Han har skickat mängder av nakenbilder, trakasserat oss om och om igen. Och trots allt – inget händer. Vi får stå där ensamma.

När jag filmar Palestinademonstrationer blir jag ofta attackerad. Jag har köpt min kamera själv – med mitt CSN-bidrag – men det verkar reta upp vänstern mer än något annat.

Jag har blivit knuffad, hotad, omringad. Vuxna människor skriker åt mig. En gång blev jag misshandlad av flera maskerade vänsterextremister – ledda av Joel Bjurströmer Almgren, som är dömd för dråpförsök.

Allt detta – för att jag vill förstå.

Är det här normalt? Är det det här jag ska behöva utstå för att jag ställer frågor?

Mobbning kallas detta.

Ingen på högersidan har någonsin gjort mig illa. Det är inte de som hotar mig, inte de som försöker tysta mig. Det är inte konservativa som slår mig.
Det är vänstern och deras valboskap. Det är de som säger sig stå för kärlek och tolerans – men visar något helt annat när man inte tycker exakt som dem.

Det här är min verklighet.

Jag är bara en 17-åring som vågar ifrågasätta – och det räcker för att bli förföljd.

@lulletot

Lulletot

Hemtjänsthaveriet

Närstående ska inte behöva vara skyddsnät för att vården ska fungera! 


Länk till bilden

Det sägs ofta tyst mellan raderna: har man en anhörig som orkar kämpa, ringa, fråga, följa upp och ställa krav, då ökar chansen att den äldre får bättre omsorg.

Men hur är det för dem som inte har någon?

Hur är det för den ensamma äldre med demens, hörselnedsättning, svag röst eller rädsla att klaga?

Hur är det för den som inte kan berätta att maten uteblir, att hygienen brister, att smärta inte tas på allvar eller att ingen lyssnar?

I ett rättssäkert och värdigt samhälle ska kvaliteten i äldreomsorgen aldrig vara beroende av om någon anhörig driver på.

Omsorgen ska fungera även när ingen ser på.

Rutiner ska följas även när ingen ringer.

Respekt ska visas även när ingen ställer krav.

Det är dags att tala klarspråk om detta.

Alla äldre har samma värde.

Alla äldre har rätt till trygghet.

Alla äldre har rätt till god vård – även utan en stark anhörig vid sin sida.

Men framförallt! Sluta kalla oss äldre för BRUKARE! Vi använder bara våra sparade medel.

Brukare är alla de individer som har kommit till vårt land för att bruka vår välfärd utan att ge något tillbaka till vårt land!!! Basta!!!

Matens betydelse för ett friskt åldrande - en föreläsningsserie

Äldre har sämre lagskydd än djur

Professor Yngve Gustafson: Äldre har sämre lagskydd än djur – därför har Sverige halkat efter

Husdjur och boskap har bättre skydd i lagen än våra äldre.
– Har man inte en närstående som ställer krav så är det stor risk att man blir vanvårdad i Sverige, säger Yngve Gustafson, professor i geriatrik.

Professorn Yngve Gustafson från Umeå blev känd för de breda massorna för tio år sedan när han gjorde tv-programmen Sveriges bästa äldreboende och Sveriges bästa hemtjänst och besitter mer kunskap än kanske någon annan om just geriatrik, alltså vård av sjukdomar som hör ihop med åldrandet.

Ändå var det slumpen som ledde honom till just äldrevård. Yngve nästan färdig tandläkare och hade ett anställningskontrakt som låg och väntade på en privatpraktik i Göteborg.

Den sommaren, 1970, tog han ett sommarjobb på långvården – och bytte spår.
– Jag upptäckte att det var mycket mer tillfredsställande att jobba med hela människan, säger Yngve, som sedan dess har vigt sitt yrkesliv till vården av äldre.

I ett helt yrkesliv och lite till, har Yngve som läkare, överläkare, forskare och professor i geriatrik både jobbat i och följt svensk äldreomsorg på nära håll. Han och gjort en bra bit över hundra forskningsrapporter – och han skräder inte orden över vad han har sett och ser i dag.

– När jag började fanns det övervakningssalar med 16 patienter i samma rum, många av dem låg i sängen hela tiden. Det var en omänskligt rationell vård.

Bristen på kunskap om demenssjukdomar gjorde att dementa då ofta hamnade på mentalsjukhus i landstingens regi.

– Många blev skadade av institutionsvården, där metoder som lobotomi användes – men nu trubbar vi av de äldre med neuroleptika istället. Det är en modern form av lobotomi, säger han.

Då hade äldreomsorgen en positiv utveckling

Under 70-talet såg han en positiv utveckling av äldrevården i takt med att de gamla mentalsjukhusen las ner och äldre flyttades över till gruppboenden i kommunal regi.

– Fram till 80-talet utvecklades äldreomsorgen. Då var det roligt att vara läkare. Jag hade en dag i veckan avsatt för att sköta ett av de större äldreboendena i Umeå kommun där föreståndarinnan också hade medicinsk utbildning. Som läkare hade jag ett helt annat ansvar och inflytande på kvaliteten för de äldre på äldreboendena, än man har i dag.

Han hade under väldigt många år jour för samtliga äldreboenden i Umeå kommun där han fortfarande bor – parallellt med jobbet som överläkare och professor.

– Det var en oerhört lärorik tid. Jag jobbade kanske 15-16 timmar ett lördagsdygn. Och älskade jobbet.

Sedan dess har han sett besparingarna komma slag i slag.
Kraftig försämring när kommunerna tog över ansvaret

Ädelreformen som trädde i kraft 1992 ledde till en kraftig försämring på de flesta områden, säger han. Kommunerna fick med den ta över hela ansvaret för vård- och omsorg om äldre som tidigare landstingen haft och skulle anställa personal upp till sjuksköterskenivå. Notan hamnade på kommunernas budget.

Men det är och var inte bara pengarna som var bekymret. Yngve pekar på bristen på kunskap:

– Kommunerna saknar helt kompetens att bedriva vård.

– Att jobba med gamla i hemtjänst är väldigt komplext, och kräver hög kompetens. Men den medicinska kompetensen inom hemtjänsten är extremt undermålig. Minst var fjärde som har hemtjänst har haft stroke, och ska ha livslång rehabilitering, men det existerar nästan inte.

Då, när kommunerna tog över ansvaret, fanns 135 000 platser på särskilda boenden – i dag är den siffran nere på 85 000. Och det ska ställas mot att antalet äldre över 80 år är nästan dubbelt så många nu som då.

Ingen annan verksamhet har sparats och skurits ned på som just äldreomsorgen

– Det är en enorm underfinansiering. Det finns inte någon annan verksamhet som varit och är föremål för besparingar och nedskärningar hela tiden som just äldreomsorgen, säger Yngve Gustafson.

– 140 miljarder saknas till sjukvård och äldreomsorg. Andelen äldre som har insatser har aldrig förr varit så låg som idag.

Den nya socialtjänstlagen som trädde i kraft 2025 nämner inte orden ”äldre” och ”rättigheter” i samma mening.

– Eftersom det inte är en rättighetslag utan en ramlag så kan kommunerna fortsätta att göra precis som tidigare, och fatta beslut som stöder de gamla – men också som begränsar vilka insatser de får.

Han jämför med lagar om djurrättskydd som länsstyrelsen övervakar.

– Ja, djur har ju väldigt väldefinierade rättigheter. De har rätt att umgås med andra djur, rätt att vara ute och får inte lämnas ensamma särskilt många timmar.

Han tar Hovstallets hästar som exempel:

– De får frukost från klockan sex på morgonen och sista måltiden klockan nio på kvällen. De får vara ute åtminstone ett par timmar per dag och måste enligt lag få vara ute tillsammans med andra hästar.

Djur har bättre skydd än våra äldre

Djurägare som inte uppfyller kraven kan få djurförbud av länsstyrelsen och oaktsam vanvård är, även om den beror på okunskap, ett brott mot djurrättslagen och kan leda till böter eller fängelse i upp till två år.

Yngve Gustafson igen:

– Vi har en lagstiftning som reglerar hur man får sköta djur och en myndighet som tar emot anmälningar, inspekterar och kan åtala och utdöma både bötesstraff och fängelsestraff för vanvård av djur. Men vi har ju haft massor av fall av extremt allvarlig vanvård i svensk äldreomsorg under många år och jag vet nästan inte något exempel på där någon har blivit fråntagen rätten att bedriva äldreomsorg.

Nu står vi inför det som många kallar ett haveri i hemtjänsten – vad anser du behöver göras för att vända utvecklingen?

– Viktigast för att vi ska en bra fungerande hemtjänst är personalen. Det måste vara bra att jobba där, och de måste ha förutsättningar för göra ett bra jobb.

Han är djupt kritisk mot både scheman med delade turer och minutstyrningen inom hemtjänsten:

– Det är ett av finaste jobb man kan ha, och en utsatt situation även för personalen. Det har blivit oerhört mycket tuffare med minutregistreringar som mäter hur mycket tid man får lägga på varje moment.

– Men bara under den tiden vi spelade in tv-serierna såg vi hur många gick in i väggen. De drabbades av samvetsstress för att det inte hade förutsättningar att göra ett bra jobb. Det tär på personalen.

Sverige har halkat efter

I en jämförelse med andra länder sticker Sverige ut på flera håll. På sjukhem för äldre i Norge finns läkare, precis som sjukhemmen i Sverige hade förr, säger han.

– Vi har halkat efter våra nordiska grannländer. Norge har fyra gånger fler sjuksköterskor på äldreboende än vi har i Sverige. Holland har den bästa medicinska kvaliteten för vård och omsorg om äldre, där krävs fem års specialutbildning för att vara läkare på äldreboende. I Sverige finns det ingen utbildning av läkare som har ansvar för äldre.

Är du orolig för att bli äldre och behöva hemtjänst?

– I det tillstånd jag är nu så tror jag att jag skulle kunna bevaka mina rättigheter. Men om och när jag blir mer beroende, framför allt kognitivt, vilket man ofta får räkna med, eftersom åtminstone hälften av Sveriges nuvarande befolkning kommer att drabbas av demens, då känner jag definitivt en oro. Vad kommer man mötas av för kvalitet och kompetens? Kommer man mötas av någon respekt för människovärdet? Har man inte en närstående som ställer krav så är det stor risk att man blir vanvårdad.

– De stora pensionärsorganisationerna borde slå näven i bordet och ställa krav.
Artikeln är kopierad från tidningen ALLAS - men utan voluminös reklam!

Geriatrikprofessor: Många äldre dör i onödan utan korrekt bedömning

Dagens skola

När jag möter skolbarn i dagens sahälle, ser jag två kategorier barn. Den ena kategorin är de barn där blicken lyser av nyfikenhet. Dom ser sig nyfiket runt och vill vara med på allt som händer runt dem.

Den andra kategorin barn är de barn som kommer från skolan med nedböjt huvud. När de blir tilltalade tittar de upp med en lätt skrämd blick, eller att blicken är stum – nästan kall. Nästan som om barnet går i dvala. Blicken ser oftast ointresserat rakt fram. Som om det inte finns minsta glädje i deras liv. Som om livsljuset i blicken vore släckt.

Att se ett barn, som precis har börjat leva, bete sig som om livet var slut, verkar orättvist.

Jag minns hur och när mitt intresse för skolan slocknade. Det var i bytet mellan låg- och mellanstadiet. Vi fick en äldre kvinnlig lärare som inte var intresserad av att lära oss barn något om skolan eller livet, utanför skolan.

Kanske är min erfarenhet av skolan inte förändrad utan den kan vara fullt jämförbar med dagens barns skola. Kanske tappar dagens skolbarn intresset vid samma tid som mig, alltså i fjärde, femte klass.

Forskare har skrivit många hyllmeter om skoltrötthet. Det finns forskare som påstår att skoltrötthet beror på dyslexi. Det är en tanke att tänka vidare om.

Naturligtvis är föräldrarna den största och viktigaste delen och resursen i barns utveckling. Föräldrar borde alltså vara det stora stödet och föredömet i ett barns liv. Inte som idag - omgivningen.

Här hamnade jag.

Jag ser med spänning fram mot måndagen den 14 september. Kanske min trettionde plats kan blivit något förändrad till det bättre, när rösterna väl är räknade.

Mina tankar:

Samhällets ansvar är att bygga trygga skolor.

Skolans ansvar är att utbilda barn till trygga vuxna.

Vuxnas ansvar är att ge trygghet åt våra äldre på ålderns höst.

Hjärta för Halmstads övriga kandidater

PRO dömer ut ”dödens väntrum”

Följande publicerades av Anna-Karin Forsberg i Hallandsposten 2016-03-14.

Halmstad PRO:s samorganisation i Halmstad har granskat hur äldreomsorgen i kommunen fungerar. Dödens väntrum som benämning på de särskilda boendena är inte helt fel, konstaterar man i en delrapport.

–Skälet till att vi gjorde den här granskningen är att vi behövde bättre kunskaper om äldreomsorgen. Det finns så många skrönor om att äldreomsorgen är dålig, säger Jan Sjöberg, en av deltagarna i arbetsgruppen som gjort kartläggningen av åtta särskilda boenden.

Samtliga drivs av kommunen i egen regi eller på entreprenad. Inget av de privata så kallade LOV-boendena finns med i kartläggningen.

Arbetsgruppen har kommit fram till att de som får en plats på ett särskilt boende blir huvudsakligen väl omhändertagna fysiskt. Men eftersom vårdtyngden är hög och boendetiderna korta lämnar det sociala livet en hel del övrigt att önska.

–Den genomsnittliga tiden på ett särskilt boende innan en hyresgäst avlider är 273 dagar. På så vis kan man säga att dödens väntrum är ett relevant begrepp, säger Leif Gustavsson.

Arbetsgruppens slutsats är att de särskilda boendena på sikt bör avvecklas och ersättas med något de kallar mellanboenden, med någon form av bemanning dygnet runt.

–Det är ställen där man kan flytta in medan man fortfarande är relativt frisk för att sedan bo kvar resten av livet, säger Leif Pettersson.

Efter att ha gjort studiebesök på fyra äldreboenden är arbetsgruppen överens om att de omoderna boendena i Eldsberga och Getinge måste läggas ner.

–På de omoderna boendena har personalen högre sjukfrånvaro än på de nya och de boende har en torftig miljö. Det är inte bra för någon, menar Leif Gustavsson.

Däremot måste det finnas äldreomsorg kvar i de mindre orterna. Arbetsgruppen pekar på att Lagen om valfrihet, LOV, innebär att privata särskilda boenden koncentreras till centrala Halmstad. Antingen bör LOV avskaffas eller så måste kommunen skaffa sig styrmedel för var nya LOV-boenden ska etableras.

–Problemet med LOV är att det blir en valfrihet för vårdföretagen men inte för kunderna. Om det inte finns moderna boenden i de mindre orterna tvingas människor att flytta och deras gamla vänner får svårt att hälsa på dem, säger Leif Pettersson.

En del av arbetsgruppens genomgång handlar om värdegrunden inom omsorgen.

–Hur förhåller man sig till de äldre? För något år sedan satsade kommunen nästan en miljon kronor på att utbilda personalen i värdegrunden. Vi är tveksamma till nyttan. Bara på ett av boendena vi besökte satt värdegrunden på anslagstavlan. Risken finns att det bara blir ord, säger Leif Gustavsson.

När arbetsgruppen varit ute på sina studiebesök och frågat personal om värdegrundsarbetet har de ofta fått svaret: ”det där har vi gått igenom”.

–Det tycks också som om utbildning i värdegrund har genomförts bland personalen som jobbar direkt med de äldre. Men det är minst lika viktigt att även anställda högre upp i beslutskedjan är ständigt medveten om hur man bör förhålla sig till ”kunderna”. Det är ju dessa personer som har inflytande över vilka resurser som tilldelas äldrevården. Där kan jag tycka att det finns brister, säger Leif Gustavsson.

En slutsats som gruppen drar när det gäller skillnaden i sjukfrånvaro på de olika boendena är att intraprenad, där personalen har resultatansvar, tycks ge friskare personal.

–Vallås, som drivs som intraprenad, har betydligt lägre sjukfrånvaro de flesta andra. Vi tror att det behövs en omorganisation i stort där man väljer intraprenad som inriktning för hela äldreomsorgen, säger Leif Gustavsson.

Arbetsgruppen tycker att omsorgen om de äldre i Halmstad i huvudsak är bra. Oavsett om den sker i kommunal eller privat regi.

–Men kommunen är sämre på att marknadsföra sina äldreboenden än vad de privata vårdföretagen är, trots att vården är likvärdig enligt vår mening, säger Leif Gustavsson.

Nästa steg i PRO:s granskning kommer att handla om hemtjänsten, anhörigstödet och det förebyggande hälsoarbetet. Det sistnämnda är ingen fråga som diskuteras i dag inom äldreomsorgen i Halmstad, enligt arbetsgruppen.

–Riksdagen har tagit beslut om att det ska finnas ett förebyggande hälsoarbete bland befolkningen oavsett ålder, säger Leif Gustavsson som efterlyser ett systematiskt hälsoarbete vid sidan av de sociala aktiviteter som redan finns i viss omfattning inom äldreomsorgen.

Anna-Karin Forsberg
akf@hallandsposten.se

Min kommentar idag.

Jag har pratat med Leif Gustavsson om en uppföljning. Intresset finns, men tiden saknas. Läs gärna Delrapport om särskilt boende.

Kanske hemvårdsnämnden kan skapa en grupp för att följa upp rapporten? Eller varför inte det kommunala pensionärsrådet?

Det är valtider Gud ske pris. Kanske lite intresse för äldrevården då kunde väckas?

Min far är död – må hans namn leva för evigt

Lite tankar om hur det fungerar i verkligheten.

Min far blev först felbehandlad av en "specialist i allmänmedicin". Senare dog far på grund av brist på kommunikation (revirhävdande) mellan kommunens ovilja att be primärvårdens "specialist i allmänmedicin" om hjälp med remiss till sjukhusets riktiga specialister.

Min far sov 20 timmar per dygn. Mor var förtvivlad. Jag ringde då upp min fars "specialist i allmänmedicin". Han berättade då för mig att han inte kom längre.

Jag sökte då en riktig specialist på sjukhuset som blev förfärad över fars medicinering. Det var på gränsen till palliativ vård. Läkaren på sjukhuset skrev ut rätt sorts medicin och far levde upp igen. Mor och far levde som ett par igen.

Min fars cancer hade upptäckts långt tidigare om hemsjukvården hade bett en "specialist i allmänmedicin" skriva remiss till sjukhusets specialister. Tecknen på svår sjukdom var tydliga i ett tidigte skede. När min far sent omsider kom till kompetenta läkare, var han i så dåligt skick att all behandling var utesluten.

Min far ställde upp för samhället i flera olika skepnader. Vän av ordning hade då önskat att samhället betalat tillbaka i form av service till far, när han behövde hjälp!

Så fungerar dock inte dagens kommunala sjuk- och äldrevård. Man snodde med glädje min fars pengar, men gav ingen återbäring.

Naturligtvis måste detta horribla förhållningssätt förändras.

Må därför min fars namn leva länge, länge…!

Ps.
Sverig har 21 regioner med 4700 okunniga politiker och kommunerna med 35000 minst lika okunnig politiker. Kanske dags för tankar på en förändring mot en bättre lösning redan i år?
Ds.

Ett rop från pensionärer till politiker

Jag ser hur politikerna (det sovande folket) nu vaknar upp ur sina grottor. Det börjar närma sig val gubevars. Då måste man som folkvald visa sina färdigheter, visa sig värdiga svulstiga arvoden och varma stolar.

Så, jag tänkte bara så där lite i förbigående berätta om några lustiga samhällsföreteelser, som lätt glöms bort i det totala mediebruset.

Naturligtvis är skola, arbete och sjukvård de viktigaste beståndsdelarna i vårt samhälle. Det förstår även jag. Men vad jag inte kan förstå, är vad Sverige gör med alla oss som har gått ut skolor och arbetat färdigt i livet.

Vi, som avslutat några professionella aktiviteter i livet, kallas i dag med ett samlingsnamn för pensionärer (av vissa avarter tjänstehjon och obildade politiker kallas vi för brukare). Visserligen är vi bara futtiga två komma tre miljoner äldre människor! Ja, ni läste rätt! Två komma tre miljoner människor. Dessutom är vi pensionärer 2,3 miljoner väljare, av totalt cirka 7.5 miljoner röstberättigade väljare.

Under senare år har vi, pensionärer blivit begåvade med skiljd skattesats mot vanliga människor - blivit begåvade med en broms, för att bromsa in vår ivriga köplusta - blivit lockoutade från banker.
Vi får inte sätta in och ta ut pengar för att inte störa bankpersonalen med bagateller. Vi, pensionärer har blivit begåvade med allt detta under lång tid, utan att knota.

Nu ska ni, politiker (det sovande folket) veta att vi, pensionärer smider ränker långt utanför era valbodar.

Nu ska ni, politiker veta att de lovsånger ni sjunger, klingar falskt i många pensionärers öron. Jag tror det är dags för er politiker att gå till sångpedagoger (oss pensionärer) för att stämma era röster, stämma av er verklighet mot samhällets verklighet (oss pensionärers).

Vi pensionärer kommer inte att stillatigande se hur skolans, arbetsförmedlingars, sjuk- och äldrevårdens skattepengar glider oss ur händerna. Vi är inte likgiltiga längre! Vi är inte ens "liknöjda".

Jag avslutar med ett litet citat av framlidne Dr Martin Luther King:

”Det värsta är inte de onda människornas ondska utan de goda människornas likgiltighet.”

Politiker och politiker

Jag funderar ofta över politikerrollen i vårt ädla svenska samhälle och har kommit fram till följande. Det finns enligt mitt förmenande och enligt min vida erfarenhet två diametralt skilda politiker bland riksdagens 349, regionernas 4700 och kommunernas 35000 politiker.

Den ena gruppen politiker, vilka är i antal snabbt sjunkande. Det är den gruppen hederliga politiker som vill landet Sveriges väl och ve. Dessa politiker är oftast pålästa och kunniga. Lyssna gärna på Håkan Juholt.

Den andra gruppen politiker, vilka är i antal snabbt stigande. Det är politiker som gärna går över ”kroppar” för att nå de arvodesstinna politiska positionerna. Den här själviska gruppen (analslickare), saknar empati, kunskap och utbildning. Idag ligger flertalet politiker ur S, V, C och Mp i den här illustra fållan.

Min hemula fråga är hur Sveriges riksdag, svenska regioner och svenska kommuner ska göra för att få fler politiker från första gruppen och färre politiker från andra gruppen?

Ett sätt, är att vi väljare kryssar för presumtiva politiker med höga nummer på valsedlarna. Alltså de personer som de förändringsobenägna politikerna högst ogärna väljer som "vänner".

Troligen får vi helt andra politiker då.
Troligen får vi politiker med mål i mun.
Troligen får vi politiker med mål i sikte.
Troligen får vi politiker som vågar utmana.

Kan ni tänka er det scenariot?

Ni behöver absolut inte hålla med om mitt resonemang, men fundera gärna ett tag på min sköna tanke om ett tryggare Sverige, med tryggare sjukvård, tryggare skolor och tryggare äldrevård.

För Sverige i tiden!

Om Halmstad Fastighets AB

Jag har idagarna erhållit ett brev med information om det nybildade dotterbolaget i HFAB, nämligen HFAB Mobilitet AB. Min undran är varför alla dessa dotterbolag? När jag tittar på styrelsen för alla dotterbolag undrar jag över styrelsens (politikernas) kompetens att driva företag såsom aktiebolag.

Följande är "dotterbolag" till Halmstads Fastighets AB

Om HFAB: Bolagets huvuduppgift är att verka för att Halmstads kommun ska ha ett utbud av attraktiva bostäder i hyresform, genom att producera och förvalta bostäder och lokaler.

Bolagsordning för Gamletull Komplementär AB

Bolagsordning för HF Badhusgatan AB

Bolagsordning för HF Mobilitet AB

Bolagsordning för HF Järnmalmen AB

Bolagsordning för HF Kaptensgatan AB

Bolagsordning för HF Norra vägen AB

Bolagsordning för HF Tyghusgatan AB

Bolagsordning för Nissamedia AB

Bolagsordning för Halmkemi Holding AB

Bolagsordning för HF Kemisten AB

Bolagsordning för HF Falk AB

Bolagsordning för HFAB Fanan AB

Bolagsordning för Halmstad Koltrasten AB

Bolagsordninga för Halmstadbulten fastighets AB

Styrelse för HFAB är:

Ordförande
Conny Hansen (Moderata samlingspartiet)

1:e vice ordförande
Jenny Robertsson (Socialdemokraterna)

2:e vice ordförande
Joacim Svensson (Sverigedemokraterna)

Ledamot
Annica Elveroth (Liberalerna)

Ledamot
Sofia Löfgren (Kristdemokraterna)

Ledamot
Jan-Åke Hansson (Moderata samlingspartiet)

Ledamot
Carl-Johan Eriksson (Socialdemokraterna)

Om de kommunala bolagen

Organisation och styrning

På tal om dyr elenergi

Här har det producerats mycket elenergi sedan Sulfiten och kraftstationen i Oskarström byggdes 1907.

Dessutom hade Jutan en egen energialstrande liten kraftstation.